Flyg fula smygare flyg...


När jag klev ur duschen imorse så hörde jag att det var någon i köket. Telefonen ringde så jag fick göra en riskbedöming. Kan jag springa med handduk ut i hallen, som ligger bredvid köket, och svara? Jag såg att köksdörren var stängd. Jag tog en chansning. Hoppades att han höll sig i köket ett par sekunder till. Ingen i andra änden när jag svarade. Snabbt in i sovrummet och tog på kläder.

Satt i soffan när jag hörde ytterdörren gå upp. Tyckte att jag hörde att det var en karl till i köket. Man viskade. Vilket gjorde mig nyfiken. Jag lämnade soffan och gick ut i köket. I samma sekund som jag dök upp så står kakelsättarn och tittar under täckplasten vid kakelplattorna. Han viftade med handen mot kaklet, en gest till målarn, typ "vi skiter i det där" innan han släppte ner plasten. Ja, då blev jag ju ännu mer nyfiken. Vad menade du med det där, frågade jag gubben. Han försökte slingra sig. Jag gav mig inte. Nåt är det ju, sa jag. 

Han fick snällt förklara. Målarna hade dragit bort en spik och smutsen från hålet hade fastnat i den ännu inte torra silikonen mellan diskbänk och kakel. Ser smutsigt ut.

Du ser allt, sa kakelsättaren. Undrar om han slutar kalla mig "hjärtat" nu...






.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0