Kyckling i stekpannan


Dags för lite mat i magen. Hungrig och trött. Dyningar efter helgens bravader. Förresten, jag träffade den där mannen som fick mig att känna mig som den viktigaste personen i hans liv, för en kväll, en danskväll, för två...tre år sen kanske. Han kände igen mig. Han bjöd på en öl och vi samtalade en stund innan jag gick vidare. Ingen dans den här gången. Kanske en annan gång...











.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0